Zary´s: oktober 2010

Av någon anledning så gillar jag programmet…

Skicka in din ansökan nu!

Har du också gått in i renoverings-väggen?

Känner du igen dig i familjerna som fått hjälp av Arga snickaren? Är du också en hemmafixare bortom räddning?

Arga snickaren söker nu nya familjer som fastnat i renoveringsträsket.
Ditt hus skulle varit färdigrenoverat för flera år sedan, men kaklet i köket har ramlat ned, isolering sticker fram ur sovrumsväggen och överallt saknas det foder och lister. Stressen och ångesten är dina ständiga följeslagare, din ”att-göra-lista” bara växer och ditt förhållande börjar knaka i fogarna. Ditt hem liknar en byggarbetsplats och du vet inte hur du ska fortsätta.

Behöver du hjälp? Skriv omgående till oss och berätta om ditt hus eller lägenhet och din familj. Beskriv vad i ert hem ni är nöjda med och vad behöver ni hjälp med. Vad är jobbigt med er boendesituation och vad upplever ni som ert största problem? Bifoga ett gäng lågupplösta bilder på din familj, på husets exteriör och på alla rummen så att vi får en bra helhets känsla över ert hem. Om ni vill skicka med en kort film (2-3 minuter) från hem så går det också bra. Glöm inte att skriva var ni bor. Se till att skicka all information i ett och samma mail. Adressen är: argasnickaren@skaretv.se

Min man diagnostiserades Diabetes Mellitus typ-2 för ca. ½ år sen. Sen dess har jag haft funderingar på vilken typ av mat är den “bästa” maten för en typ-2 diabetiker… jag har hittat flera sidor om och kring diabetes men inte så många sidor med typ mat recept på en “bra diabetiker kost”.

Försökt läsa och förstå allt runtomkring, men ju mer jag försöker läsa och ta in så känns det som det är ett helt vetenskap bakom allt kring diabetes… särskilt det där med kosten… suck…kolhydrater,enkelo- och fleromättade fetter… vegetabiliska- och animaliska fetter…transfetter…fettsyror…snabba och långsamma kolhydrater….

Kosten vid diabetes

Generella riktlinjer

Den kanske viktigaste grunden för all kostbehandling vid diabetes är regelbundet matintag. Det är den bästa hjälpen till att hålla blodsockret på en så jämn nivå som möjligt. Svängande blodsocker är svårare att behandla, oavsett vilken diabetesbehandling man får, och medför oftast högre blodsocker medelvärde. För många innebär också, paradoxalt nog, detta regelbundna matintag att man faktiskt går ner i vikt om man behöver det. Orsaken är ju att sötsuget minskar då man håller blodsockret på en jämnare nivå.

Förutom själva regelbundenheten är det alltså bättre med många små måltider under en dag, än färre stora! Äter man mycket och sällan svänger blodsockret mer och det är lättare att man äter både större mängder och sämre kvalitet på maten – man blir så hungrig att man nästan äter ”vad som helst” istället för att stå fast vid tidigare planering.

Hur ser då regelbundenheten ut praktiskt sett? Ja, rekommendationen är faktiskt 5-6 måltider per dag:

· Frukost (huvudmåltid)

· Mellanmål

· Lunch (huvudmåltid)

· Mellanmål

· Middag huvudmål)

· Kvällsmål

Även om mellanmålet ”bara” blir en frukt eller en fullkornsskorpa är det viktigt att kroppen lär sig att den snart får mat igen. Då minskar sötsuget, blodsockret svänger mindre och diabetesbehandlingen blir bättre då behandlingsmålen blir lättare att uppnå.

Det är alltså viktigt att aldrig hoppa över en måltid!

Vad ska man äta?

Har man tagit till sig budskapet att äta små måltider, men ofta och regelbundet kan man börja detaljgranska de olika budskapen kring diabeteskosten. Oftast äter ju diabetiker samma kost som de som inte har diabetes. Det är bara lite viktigare att kombinera ihop maten så att den ökar blodsockret så successivt som möjligt. Kroppen har alltså svårare att klara av snabba blodsockerhöjningar än när blodsockret höjs lite saktare.

Generellt är det bra att äta fettsnåla mejeriprodukter och mycket fet fisk. Till alla måltider bör man äta mycket fibrer, som minskar upptaget av socker i blodet.

Ett klassiskt exempel är ju potatisen som kan ätas i olika former – den kokta med skal ökar blodsockret måttligt, medan potatismos eller friterad potatis höjer det väldigt snabbt. Samma sak gäller för apelsinen – där apelsinjuice höjer blodsocker mycket snabbare än om man äter upp hela apelsinen.

Totalmängden mat är ju också viktig. Man räknar ofta energibehovet per dag i kilokalorier (kcal). Medelålders kvinnor som inte rör på sig behöver ca 2000 kcal per dag, och fysiskt inaktiva män ca 2500 kcal. Regelbunden fysisk aktivitet ökar ju energibehovet. Barn och ungdomar som växer har ju också ett ökat energibehov, såvida de inte är överviktiga och istället kanske skulle må bra av att gå ner i vikt…Kontakta dietist på din diabetesmottagning – de kan hjälpa till med en personlig uträkning av ditt energibehov.

Energibehov i olika näringsämnen:
1 gram fett = 9 kcal
1 gram kolhydrater = 4 kcal
1 gram proteiner = 4 kcal
1 gram alkohol = 7 kcal

Kolhydrater

· Kolhydrater har varit ett hett diskussionsämne i media. Vissa påstår att kolhydratfattig kost i kombination med mycket fett är bäst för diabetiker. Andra säger att kolhydrater är viktiga för kroppen och hjälper till att hålla blodsockret stabilt och jämnt i blodet. Studier inom kostvetenskap är ju svåra att utföra, men ur ett individuellt perspektiv är det viktigt att prova sig fram till sådan kostkombination som fungerar bäst men som ändå är hälsosam. Man ska dock aldrig sträva mot att helt ta bort kolhydrater ur kosten då kolhydrater innehåller livsviktiga byggstenar för kroppen.

Det finns olika sorter kolhydrater:

· Sockerarter (druvsocker, rörsocker, fruktsocker etc.) Dessa höjer blodsockret snabbast och mest.

· Stärkelser (finns i potatis, pasta), och höjer blodsockret medel mycket.

· Kostfibrer (finns i spannmål, frukt och rotgrönsaker), höjer blodsockret minst.

De rekommendationer vi idag har är att ca en tredjedel av kalorierna i födan bör komma från sammansatta kolhydrater. Det bästa är att välja kolhydrater som höjer blodsockret så lite som möjligt, och undvika snabbt blodsockerhöjande sockerarter.

Glykemiskt Index (GI)

Ordet betyder, precis som det antyder, hur mycket blodsockret höjs vid intag av olika sorters kolhydrater. Lågt GI innebär en långsam blodsockerstegring (långsamma kolhydrater), och högt GI (snabba kolhydrater) betyder snabb blodsockerstegring. En del studier har kommit sista tiden, som föreslår att diabetiker borde tänka på att äta både mat med både lågt GI och högt fiberinnehåll för att ha så gynnsamma blodsockernivåer som möjligt. GI säger dock inget om mängden livsmedel man ätit.

Fetter

Fetterna är också livsviktiga byggstenar för kroppen i måttlig mängd, men överintag medför att energiintaget kan bli för stor vilket kan leda till viktuppgång. Intag av måttliga mängder fett höjer inte blodsockret, men högt intag kan öka insulinresistensen. Även fetterna har varit i fokus vad gäller den allmänna debatten om kosten, och studier pågår för att kanske modifiera de rekommendationer vi idag har. Hursomhelst är det bra att inte äta alltför mycket fett, och helst välja fleromättat eller enkelomättat fett framför mättat fett.

Fleromättade fetter

Måttligt intag av dessa fetter, som finns i vegetabiliskt fett och fet fisk kan bidra till att det onda LDL kolesterolet minskar. Omega-3 fettsyror som finns i fet fisk har i vissa studier i måttlig mängd varit gynnsamma ur hjärt- kärl sjukdoms perspektiv.

Enkelomättade fetter

Dessa fetter finns i nötter, avokado, raps- och olivolja. Äter man måttliga mängder kan även dessa fetter vara gynnsamma ur hjärt- kärl perspektiv.

Mättade fetter

Dessa fetter kommer mest från mejeriprodukter (ost, grädde, mejeriprodukter) samt fettranden ifrån köttprodukter (gris, nötkött, korv, feta charkuteriprodukter), choklad, äggula och kokos. Äter man alltför mycket fett ökar det ”onda” LDL-kolesterolet, vilket kan bidra till utveckling av hjärt- kärlsjukdom

Får man aldrig mera äta sötsaker?

Jo, absolut! Men både mängden sötsaker och antal gånger i veckan man äter sötsaker borde begränsas och planeras. Rekommenderat sockerintag per måltid är ca 10 energiprocent, vilket motsvarar 5-10 gram socker per måltid (20-40 kcal).

Förutom att sötsaker, såsom godis, choklad, kaffebröd etc. som ger mycket energi utan större mättnad, höjs också blodsockret snabbt efter intag. Det är därför bra att välja tillfällena man äter sina sötsaker, och kanske ha en dag i veckan då man äter sina favoritsötsaker i måttlig mängd. Dessa dagar kan man ju se fram emot såsom fredagsbullen, lördagsgodiset, tisdagschipsen etc. Mörk choklad är bättre än ljus – den som innehåller mer än 70% kakaohalt ger mindre blodsockerstegring och kan därför rekommenderas.

Sötningsmedel, såsom aspartam och cyklamat, är väl undersökta av Livsmedelsverket och helt ofarliga att använda i rekommenderade mängder. Många light-drycker är aspartam-sötade och kan vara bra alternativ vid diabetes om man inte vill dricka osötade drycker.

Vad är typ 2-diabetes?

Cirka 85% av alla som har diabetes i Sverige har typ 2-diabetes. Man brukar säga att typ 2-diabetes är progredierande, det vill säga att det är en fortskridande sjukdom som utvecklas gradvis. Tidigare kallades typ 2-diabetes ofta för åldersdiabetes men namnet är inte lämpligt, eftersom personer i alla åldrar kan insjukna, även om den är sällsynt hos barn.

Vid typ 2-diabetes kan bukspottskörteln fortfarande producera insulin, men mängden räcker inte till för kroppens behov. Insulinkänsligheten i muskel- och fettceller är nedsatt och effekten av det insulin som produceras är inte tillräcklig och fungerar inte helt som det ska.

Livsstilen har en central betydelse för utvecklingen av diabetes, men det är viktigt att komma ihåg att man inte får typ 2-diabetes bara för att man ätit för mycket sötsaker. Det är annars en vanlig missuppfattning.

Bakgrunden till diabetes är ett komplicerat samspel mellan både vårt arv och vår miljö. Eftersom diabetes är en ärftlig sjukdom kan även en person som är slank och hälsomedveten drabbas av typ 2-diabetes, även om de flesta med typ 2-diabetes är överviktiga. Bland kraftigt överviktiga drabbas ungefär var tredje av typ 2-diabetes.

Så hur gör man då för att sköta sin diabetes så att man inte drabbas av allvarliga följdsjukdomar och komplikationer?

Vid sidan av vikten av att hålla koll på blodtryck och kolesterolnivå, röra sig, äta en bra och balanserad kost och att sluta röka, är läkemedelsbehandling ett viktigt redskap för att få kontroll på blodsockret.

Det är högst individuellt när man behöver börja med tablett- och insulinbehandling vid typ 2-diabetes. I början kan det räcka med att förändra kost och motion, ofta i kombination med tabletter för att hålla blodsockervärdena normala. Men efterhand minskar successivt den egna produktionen av insulin och då avtar också effekten av tabletterna. Man behöver då ta ytterligare ett steg i läkemedelsbehandlingen och börja med insulin. Behandling med insulin är det effektivaste (förutom kost, motion och viktnedgång) men ibland går det för lång tid innan insulinbehandling påbörjas. Många kämpar vidare med kost, motion och tabletter och inser inte att behandlingen är otillräcklig.

Det är viktigt med en aktiv attityd där man inte accepterar höga blodsockervärden hos såväl läkare, diabetessköterska som hos dig som patient. I dag börjar man ofta med insulinbehandling om HbA1c är över 6% trots behandling med livsstilsförändringar och tabletter.

Texten hämtad från